En vandring utan lykta
i mörkrets salar.
Sällsamma själar förtryckta –
dömda till ett liv som dalar.
Ensamhetens klingor tryckta
mot hals blottad ur värmens schalar.
Blås liv i den poetiska kärleken!
Blås liv i det torra fnösket!
Blås liv i människans väsen!
Skänk mig åter lyktans ljus.
Finn min väg ut ur smärtans hus.
Ett sista sus,
av mänskligt brus
i detta helvetes cirkus.
Homo sapiens sapiens M.H
