Cirkusapan

En vandring utan lykta

i mörkrets salar.

Sällsamma själar förtryckta –

dömda till ett liv som dalar.

Ensamhetens klingor tryckta

mot hals blottad ur värmens schalar.

Blås liv i den poetiska kärleken!

Blås liv i det torra fnösket!

Blås liv i människans väsen!

Skänk mig åter lyktans ljus.

Finn min väg ut ur smärtans hus.

Ett sista sus,

av mänskligt brus

i detta helvetes cirkus.

Homo sapiens sapiens M.H