Tindra för oss ljuva irrbloss
I vår ruelses natt då vi granska de andra
Skänk oss då styrka att våga slåss
Återigen skall vi vandra
på stigar likt en stenkross
allt skall vi mala till stoft
under våra lena barnafötter
Den nakna jorden buga
och skälva vårt budskap
Aldrig mer skall vi irra oss tillbaka
till dimklädda träsk
som ej längre är ämnade för oss
Led oss bort ljuva irrbloss
Bort från människoväsendets fnöske
Aldrig mer skall vi brinna
såsom vi en gång gjort
innan vi uppfann dig,
vårt ljuva irrbloss.
Martin Hammar